• Increase
  • Decrease
  • Normal

Current Size: 100%

Hem / Gäst På Begravning / På begravningsdagen

På begravningsdagen

När ska man komma till begravningen?

Som begravningsgäst är det lämpligt att du kommer cirka 15minuter innan begravningen ska börja, så du hinner hälsa på de gäster och anhöriga som redan är på plats. (På stora begravningar förväntar man sig inte att du ska hinna hälsa på alla.) Om de närmast anhöriga inte står och tar emot gästerna, är de antingen redan på plats i kyrkan/kapellet eller också har de valt att komma sist av alla. Gästerna kan gå in tillsammans eller vartefter de kommer.

Begravningsentreprenören, eller den som annars är värd, hjälper till så det inte blir några oklarheter.

Placering i kyrka/kapell

Vid kyrkliga begravningar sitter anhöriga och släktingar i regel på en sida, oftast den högra. Övriga gäster sitter på motsatt sida. Avsteg från den här regeln förekommer beroende på hur många det är i varje grupp och på lokala traditioner. Begravningsentreprenören diskuterar i förväg placeringen med de anhöriga och hjälper gästerna tillrätta i kyrkan.

Defilering runt kistan

I slutet av begravningsritualen går begravningsgästerna fram till kistan för att ta avsked av den döde. Det kallas defilering och sker antingen inne i kyrkan/kapellet eller vid graven. Defileringen anvisas av begravningsbyråns representant. De närmast anhöriga går fram först. Familjer går fram tillsammans. Större sällskap kan göra likadant, men det är bäst att prata med byråns representant innan, så gruppen vet hur den ska placera sig runt kistan. Ett sista farväl tas vid kistans huvud – eller fotände (om det inte är en större grupp) med bugning eller nigning och man lägger sin handbukett på kistan eller i graven. Som en artighetsbetydelse kan man sedan vända sig mot de anhöriga och buga eller niga.

När blommorna läggs på kistan bör man undvika att bygga upp högar som kan rasa. Om du ser att högen börjar bli för stor kan du börja på en ny eller lägga din bukett bredvid kistan.

Om den avlidnes närmaste står kvar vid kistan eller graven under defileringen kan det hända att någon går fram och kramar henne eller honom för att visa sitt deltagande. Det innebär inte att alla andra måste göra likadant, något som skulle kunna bli ganska påfrestande. Det kan vara lika bra att gå fram till de närmaste efteråt, utanför kyrkan eller på minnesstunden.

Tal på begravning

Tal på begravningar brukar ha lite olika karaktär, beroende på om de hålls i samband med begravningsritualen eller på minnesstunden. De som förkommer på begravningen brukar vara riktade till den döde och ha mer officiell prägel.
Tal på minnesstunden kan vara ganska fria till sin form och handla om den döde – små vardagsberättelser om hans eller hennes personlighet och intressen. Vill du hålla tal på begravningen ska du alltid först höra dig för med de anhöriga eller begravningsbyrån. Om det är ett så kallat tyst avsked, innebär det att begravningsakten sker utan tal.

Med tanke på stundens allvar är det en god idé att vara ordentligt förberedd. Det är inte fel att läsa från manuskript, eller att åtminstone ha det till hands. Det skrivna talet kan du sedan lämna till de anhöriga som ett minne.

Fotografering på begravning

Förutsatt att de anhöriga inte har något emot det, finns det ingenting som hindrar att du fotografering eller filmar på begravningen.

Man brukar till och med rekommendera att någon gör så att det finns bilder som ett minne. Du bör dock undvika att fotografera under själva begravningsakten. Rådgör för säkerhets skull med begravningsbyråns representant.