|
Bouppteckning.
Det finns mycket som ska redas ut efter en
anhörigs bortgång. I första skedet gäller det att se över och göra en
förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder – att göra en
bouppteckning. En bouppteckning kan verka ganska enkel att upprätta men på
grund av den omfattande lagstiftningen bör den som upprättar en
bouppteckning ha goda kunskaper i ämnet. Hos oss finns Lennart Lundkvist,
han kan ge förslag på olika lösningar när det gäller skatter och hur arvet
ska fördelas. Lennart Lundkvist har genomgått särskilda utbildningar för
att få upprätta en bouppteckning och har en försäkring till skydd om något
skulle bli fel.
Vad är en
bouppteckning?
Bouppteckningen är en
skriftlig handling där den avlidnes samtliga tillgångar och skulder
antecknas och värderas. I förekommande fall även efterlevande makes eller
sambos.
Varför gör man en
bouppteckning?
Enligt lag ska en
bouppteckning upprättas inom tre månader efter dödsfallet. Bouppteckningen
ska sedan lämnas till skattemyndigheten senast en månad efter
upprättandet. I särskilda fall kan man få anstånd. Det ska i så fall
begäras inom tre månader från dödsdagen. Bouppteckning görs bland annat
för att slå fast vilka som är delägare i dödsboet, för att kunna avsluta
konton och sälja värdepapper samt för att arvskatten ska fördelas rätt på
arvingarna. Om det i ett dödsbo inte finns någon fastighet och inga
tillgångar utöver de som täcker begravningskostnaderna kan enklare form av
bouppteckning göras av socialförvaltningen. Den kallas dödsboanmälan.
Hur går en
bouppteckning till?
Den som känner
dödsboet bäst, det vill säga efterlevande make, sambo eller barn har
skyldighet att göra allt som brådskar, till exempel tömma kylskåpet,
vattna blommorna, betala räkningar och dylikt. Den som tar det ansvaret
kallas bovårdare. Bovårdaren blir också oftast bouppgivare, det vill säga
den som bestämmer tid och plats för bouppteckningen, samt den som på heder
och samvete ska uppge de tillgångar och skulder som den avlidne lämnat
efter sig. Två utomstående personer ska förrätta bouppteckningen. Dessa
kallas förrättningsmän eller gode män och har till uppgift att anteckna
och värdera kvarlåtenskapen. Till bouppteckning ska samtliga
dödsbodelägare kallas. De är efterlevande make eller sambo, arvingar och
universella testamentstagare. Finns så kallade efterarvingar till den
avlidne ska även de kallas. Kallelsen ska ske i god tid, minst två veckor
i förväg. Det finns dock ingen skyldighet för dödsbodelägarna att närvara
vid bouppteckningen. Dessa kan genom fullmakt även låta sig företrädas av
någon annan. När bouppteckningshandlingen är upprättad skriver
bouppgivaren och förrättningsmännen under och lämnar in den till
skattemyndigheten för registrering.
Hos oss är det Petra
Lundkvist som sköter bouppteckningar, välkommen med era frågor och
funderingar till henne.

|